VÄNNER KOMMER OCH GÅR

Anders och Sussie på s/y Ida Amoress avseglade för en vecka sedan från Las Palmas mot Almerimar på spanska fastlandet. De lämnar ett stort tomrum eftersom de varit våra vänner i ett par års tid och med glatt humör deltagit i många aktiviteter, som t ex på bergsvandringar. Vi önskar dem lycka till i framtiden.

Posten är ett knepigt kapitel för oss. Vi förlitar oss på att någon ska komma och hälsa på. Här är det våra grannar i Österskär, Lennart och Marianne, som agerar brevbärare. De bor i San Agustin under vinterhalvåret och i Sverige på sommaren. Vi möttes på flygplatsen.

 

Beväxningen frodas på båtens botten efter ett och ett halvt år i sjön. Kanske beror det på att vi målade för få lager bottenfärg senast vi tog upp båten i Olhao i Portugal. Det kan också bero på att vattnet här är aggresivare. Men det är inga problem att dyka. Vattentemperaturen håller sig på 27 grader än så länge. Ett nytt varv håller på att bli klart i marinan i Las Palmas med ny travellift på 74 ton.

Vi har börjat gå på en kurs i spanska. Kursen hålls på Skandinaviska klubben. Det är tolv deltagare.Vår läare är Sebatian, till vänster på bilden. Här är han tillsammans med fiskekompisen Carlos på jazzpuben La Guerida.

I lördags spelade Marcos Coll, en gästartist från Mexiko, som spelade soul på munspel, tillsammans med husbandet. Han spelade så att alla i den stora publiken sjöng och dansade på innestället La Guerida på Las Canteras.

Bergsvandringarna har börjat. Här ser vi Roque Nuble på 1800 meter över havet. Den såg vi under vår senaste vandring mot Gran Canarias högsta punkt Pozo de las Nieves på 1950 m höjd. Det var en jobbig vandring och Pekkas knä svullnade upp. Det krävdes en veckas vila, men är bättre nu.

Dansgruppen, som är så färggrann och trevlig att titta på heter också Roque Nuble. Vi har haft dem med flera gånger förut, men de är ett tacksamt fotomotiv, så vi tar med dem en gång till.

Josse är också ett fint fotomotiv. Här ligger hon på sitt favoritställe i shoppingvagnen på rufftaket. Hon gör inte så mycket. På dagarna sover hon och på nätterna är hon ute på däck, men hon går aldrig i land. Möjligen kan hon hoppa över till en grannbåt en stund. Hon har fått färsk fisk av båtgrannen Patrick, som harpunerade en dorado här om dagen.

Pekka fyllde nyligen år, så vi firade med en kaka i sittbrunnen och var sedan på bio och såg den roliga filmen Carnage av Roman Polanski.

DIA DE LA HISPANIDAD (SPANIENS NATIONALDAG) FIRAS

Den 12 oktober firar Spanien båda skyddshelgonet Pilar och Columbus landstigning på ön San Salvador i Bahamas 1492 efter den första resan över Atlanten. Han trodde att han hittat en ny väg till Indien men kom till Amerika. Här ser vi flaggspelet till dagens ära på HMS Falken i Las Palmas.

Nationaldagen firas på olika sätt. Här i Muelle Deportivo samlas varje år hundratals motorcyilister under ledning av.organisationen Drag & Riders Moto Group. Sedan åker de i kortege genom staden.

Las Palmas hamn kan ta emot de mest märkliga flytetyg. Ofta ser man oljeplattformar som bogseras hit för reparation och service. Prospekteringen av olja är mycket omdiskuterad. Demonstrationer emot hanteringen är nästan vardagsmat. Här ser vi en av de större plattformarna, Eirik Raude, som är bekvämlighetsflaggad i Nassau.

Här är ett annat märkligt fartyg på redden, Pacific Orca från Limasol. Det används för att bygga vindkraftverk off-shore.

Nu är det lite svalare och vandringarna i bergen har börjat igen. Det blev en mjukstart till Isleta, som är en halvö nära Las Palmas. För att ta sig dit måste man ta sig över ett gammalt taggtrådsstängsel från den tiden då området var militärt.  

Bland ockrafärgade klippblock ser vi Anders, Sussie och Björn. Det är än så länge inte så många som deltar i vandringarna, men när det blir svalare blir det fler.

På Isleta kan man bada i havet för att svalka sig. Här händer något så ovanligt som att Pekka blir fastsugen i benet av en bläckfisk. Men den ville inte bli upptagen utan släppte taget. Om man vill ha ett lugnare och mindre äventyrligt bad finns det vattensamlingar i fördjupningar i berget med rent och soltempererat vatten. Tidvattnet ser till att friskt vatten kommer in.

Under en annan vandring från San Andrés till Firgas kan man plocka vilda fikon, som är mycket goda och ett bra näringstillskott för sista biten, där det är mycket uppför och slitsamt. Sussie visar upp fikonen, som växer trots den ihärdiga torkan under hela det senaste året.

Firgas är en liten, vacker stad som är känd för sitt mineralvatten som kommer från en källa i en dalgång. I gränden har man målat vackra landskap på sofforna. Längs en gata har man byggt ett konstgjort vattenfall och på en annan gata finns mosaiktavlor, som beskriver var och en av de sju kanariska öarna i text och bild.

Alla de här bilderna är tagna med det nya objektivet till den gamla Cannon-kameran. Det har brännvidden 18-200 mm. Pekka är mycket nöjd med det. Han behöver numera bara ha ett objektiv med sig.

HÖST MEN ÄNDÅ SOLIGT OCH VARMT I LAS PALMAS

Ett hösttecken är att HMS Falken har anlänt till Las Palmas. Den här gången ska Falken ut på en riktig långsegling som börjar i slutet av november och går till Kap Verde, St. Barth, Florida, Washington, Bermuda och Azorerna.

Vi har gjort en hel del båtjobb på sista tiden. Här ser vi den nya förluckan från Lewmar. Det är vackert lite tonat glas som ger insynsskydd men bra utsikt, t ex ser vi månen från sovrummet. Dessutom är den tät, vilket den gamla inte var.

Vi har också skaffat en Waldner bombroms med fästpunkt akter om rodkicken. Bombromsen ska förhindra oplanerade gippar som den som vi råkade ut för i våras då storbommen bröts av.

Idag har vi haft en underbar dag på stranden. Vi brukar gå till den närmaste stranden Alcaravaneras varje dag, men nu tog vi en långpromenad till Las Canteras. Det var 33 grader i luften och 28 i vattnet.

Det var ovanligt klar sikt. Man kan se ända till Tejde på Teneriffa. Det är lite mindre turister just nu och spanjorerna har slut på semestern.

Efter badet lyxade vi till det med en Glass Melba på en uteservering på Canteras. Glass Melba är väldigt mättande och god,  består av många olika frukt- och glassorter och pryds med ett parasoll och en vimpel.

På söndagrna går vi och tittar på musik- och folkdansgruppen Roque Nuble i Museo Néstors park. Den kanariska folkmusiken som de spelar heter tenderete och dansen kan vara Spaniens nationaldans pasodoble.

SEGLING FRÅN EL HIERRO TILL LAS PALMAS

http://youtu.be/hP_7qYMDkwU
Ovan är en länk till en liten film om seglingen till Las Palmas. Kopiera och lägg in i webbläsarens adressrad. Häng med på en tur på den gungande Atlanten!

Vi hade sällskap med en spansk ensamseglare från El Hierro till La Gomera. Han tipsade oss om ankarplatsen Valle de Gran Rey (Den stora kungens dal) på La Gomeras sydkust. Det är en magnnifik plats, men tyvärr har vi ingen bild eftersom det var mörkt när vi kom fram. Bilden ovan är tagen av Ola på Noa Noa II när vi seglar utanför Teneriffa med vulkanen Tejde i bakgrunden.

Huvudstaden San Sebastian på La Gomera är mycket präglad av Columbus. Han bodde här i ett hus längs huvudgatan före sin första segling, som skulle gå till Indien, men han hamnade på Kuba. Han bunkrade här och reparerade skeppen. Huset där han bodde är numera museum. Han hade en älskarinna, som bodde i ett annat hus längs gatan, och innan han avseglade hölls en bön i stadens katedral..

San Sebastian är en gammal, genuin och väldigt vacker stad med 9500 invånare. Här ser vi stadsparken med Tower of the Count från 1450.

Från San Sebastian seglade vi till ankarplatsen Montaña Roja i härheten av Marina San Miquel på Teneriffas sydostkust nära Teneriffas internationella flygplats Reina Sofia. Det var ganska svalligt, men det går bra för en natt.

Vi hade en fin segling 50 M med halvvind från Montaña Roja till "norskbyen" Arguineguin på Gran Canarias sydkust. I Arguineguin har vi varit många gånger. Det är en bra ankarplats och en trevlig stad där vi brukar köpa inlagd sill och färska räkor i norskbutiken. Här tog avsked av Ola och Torunn på s/y Noa Noa II och seglade vidare mot Las Palmas.

Det är trevligt att vara tillbaka i Las Palmas och träffa alla vänner. Det är soligt och varmt. Så här vackert blommar bouganvillan i Parque Julio Navarro bakom marinan.

Vi hinner knappt komma tillbaka innan evangemangen börjar. Här är det sång och folkdansuppvisning på Nestor-muséets gård på söndagsförmiddagarna.

VI SEGLAR TILL EL HIERRO - DEN SYDVÄSTLIGASTE KANARIEÖN

Det är 160 M från Las Palmas till Restinga på El Hierro. Vi hade en lugn och behaglig segling med det nya storseglet, som fungerar bra.

Efter en natt på ankarplatsen i Arguineguin fortsätter vi söderut. I bakgrunden syns Maspalomas fyr. Vi försökte fiska men det blev som vanligt inget napp. Vi såg inte heller några delfiner, som vi annars brukar se.

Nu är det färdigseglat. Det blev helst stiltje och motorgång resten av färden, cirka 40 M.  Seglet är lätt att ta ner med lazyjack och påse.

En lugn natt med vacker solnedgång och halvmåne. Inga båtar störde friden. El Hierro ligger väldigt ödsligt. Det känns nästan som att segla till Västindien.

Hamnen i Restinga har varken el eller vatten men det fanns plats vid pontonen för fyra eller fem gästbåtar. Vi försökte klarera in ett par gånger men hamnkaptenen fanns aldrig på plats i sitt kontor. Alltså låg vi gratis i tre nätter. Vi hade besök av Guardia Civil, som ville se skeppspapper och pass. Det fanns trevliga kaféer och restauranger efter kajkanten. Vi gjorde en hisnande bussutflykt över de grönskande bergen till huvudstaden Valverde.

Det som gjort El Hierro känt den sista tiden är det vulkanutbrott som startade i juli 2011 och som har pågått av och till i vattnen i närheten av Restinga. Man hade till och med evakuerat folk från ön när det var mest  kritiskt. Hamnen har varit stäng för besökande fram till nu.

FÖRSTA PROVTUREN MED NYA RIGGEN

En mycket varm sommardag med lätt vind gjorde vi en provsegling. Vi gjorde några slag och upptäckte att båten tog mycket bättre höjd än tidigare med det gamla seglet. Det var också lättare att trimma. Det kändes lite ovant med lazyjacks och segeluppsamlingspåsen, men rutinerna kommer och då blir det säkert en fröjd att hissa och ta ner storen.

 Riggmakaren Domingo, alltid glad, har till sist gjort ett bra jobb, fastän vi många gånger tyckt att det varit för mycket manaña. 

 På provturen hade vi bjudit med Sebbe och hans underbara småtjejer Freja och Mia. De hade aldrig seglat förut och tyckte det var lite otäckt i början när det lutade. Men belöningen, Sebbes hemlagade köttbullar med lingonsylt, som dukades upp när vi ankrat utanför Playa Algaravaneras, gjorde att de började trivas igen.

Det var djupt där vi ankrade, men det avskräckte inte Freja och Mia.från att bada. Med "vingar" simmade de glatt runt båten. Badtemperaturen var 25 grader..

Vi har gjort ett besök på en polisstation i Las Palmas för att anmäla en cykelstöld, som inträffade i våras. Utanför fanns skylten ovan, där det står att den här stationen utsetts till årets polisstation 1999. Men det var då. Nu blev det en väntetid på två timmar och en komplicerad anmälan. Men i väntrummet fanns en TV, där vi kunde se kvartsfinalen i OS-basket mellan Spanien och Ryssland. Folksam har till vår förvåning bestämt sig för att betala full ersättning minus självrisk på hemförsäkringen. Så nu kan vi skaffa en ny cykel.

Pekka fick några fiskar till katten av en fiskare här på pontonen. Det var lite synd på en så vacker fisk, men den var ju ändå död.

Det är mycket varmt nu och på Las Canteras är det proppfullt med badande i synnerhet under helgerna, även när det är nästan skymning. Det är inhemska turister, inte så mycket utlänningar.

Lördagens musik på standen Las Canteras var en riktig höjdare. Gruppen heter Los Detenidos och spelar rock med många Elvis-låtar, bland annat Jailhouse Rock på engelska med spansk brytning. Det låter jätteroligt och alla sjunger med.

NU ÄR RIGGEN NÄSTAN KLAR

Det har gått tre och en halv månad sedan rigghaveriet. Det kan man kalla för mañana!. Det största problemet har varit samarbetsproblem mellan Seldéns kanarierepresentant Nordest på Teneriffa och segel/riggmakaren Alisios i Las Palmas. Men nu fattas bara lazyjacks och segeluppsamlingspåsen. Sedan är vi klara för en provtur i närområdet för att se om allt som t ex den nya boombreakern (gippbromsen) fungerar. På bilden ser vi segelmakaren Octavio till vänster och hans medhjälpare.

Den här lördagen hade vi trevligt på Las Canteras. Då hade Nayra Carrasco Quartet  soul session på baren la Guarida. Det är staden Las Palmas som ordnar Musica en la playa. Det är vårt favoritställe på lördagarna.

Efter musiken händer det att vi stannar på något vattenhål och tar en drink innan vi promenerar hem. Här har vi tagit en mojito artesanal, som är extra dekorerad med frukter. I övrigt består mojito av ljus rom, limejuice, strösocker, sodavatten och myntablad. Den brukar kosta 4 €, vilket inte är mycket med tanke på dagens eurokurs.

Det är en bit att gå mellan Las Canteras och marinan. Det tar drygt en halvtimme. Är det dessutom över 30 grader varmt så är det skönt att lufta fötterna på en bar.

På fredagarna går vi till Sailors bar på after work. Det är alltid spännande att se om det kommit några nya svenskar. Den här gången träffade vi besättningen på "Discovery", som bor i båten på Graciosa under vintern men som nu tagit en shoppingtur till Las Palmas (120 M). Det är dåligt och dyrt att handla på Graciosa. De har två små barn som går i skola på Graciosa. Pappa Stefan flyger till oljefälten i Norge och jobbar på en oljedepå, stor som en supertanker, på Nordsjön. Han jobbar två veckor och är ledig två och reser alltså mellan Graciiosa (en liten ö norr om Lanzarote) och Stavanger. Det kan man kalla att långpendla till jobbet.

Det här är en bild av en grupp luftakrobater som heter Muaré. De ingår i den 16:e teater-, musik och dansfestivalen, som staden Las Palmas ordnar varje år. Den har pågått i tre veckor och det här var den sista föreställningen. Akrobaterna hänger högt uppe i luften i en gigantisk lyftkran. Det är underbart att staden bjuder på så mycket kultur trots Spaniens svaga ekonomi.

På söndagarna brukar vi ta en promenad i Jardin Zoologico nära marinan. Där finns det alltid något nytt att titta på. Nu håller bananerna på att mogna. Den lila delen är blivande bananer.

Det finns många vackra blommor, som den här "borsten". Tyvärr vet vi inte vad den heter. Det finns inga namnskyltar.