söndag 27 maj 2012


FESTIVAL GASTRONOMICO SAN CHRISTOBAL

San Christobal som ligger söder om Las Palmas mellan motorvägen och havet har tidigare varit en fiskeby som förfallit, men nu har kommunen rustat upp samhället. Nu vill man visa upp det för allmänheten och därför ordnade man en gastronomisk festival på gator och restauranger. Kastellet på bilden ovan är en symbol för San Christobal.


För två € fick man en tapas och en öl. Vi smakade på en mycket god paella med skaldjur och en typisk kanarisk rätt: saltpotatis med mojo (en stark sås). Stämningen var god bland de många besökarna.

Det fanns många aktiviteter som t ex fotoutställning, möjligheter till båtutflykter och kappsegling. De visade upp fiskeredskap och hade en utställning om havsmiljön.

En av veckans vandringar gick från Cueva Grande till San Mateo, en vandring på cirka tio kilometer i delvis ett vackert naturreservat. Den här gången var vi fem personer. Vädret var soligt men inte så hett, cirka 23 grader.

 Trots att det knappt regnat något under det senaste året så har vissa blommor  överlevt uppe i bergen, men gräset är brunt och torrt. På morgonen är det lite fukt på löven, vilket tyder på att det finns hopp.

Vi vandrade förbi många grönskande vinodlingar, som tydligen konstbevattnas. Fruktträd, fikonträd och potatisodlingar finns också.

I slutet av vandringen fick vi se den vackrare delen av staden San Mateo, som här på bilden. Normalt byter vi buss här och hinner bara ta en carajillo (en kaffekask) på en bar intill busstationen. innan nästa buss ska gå. Nu hade vi gott om tid för att se oss omkring.

Veckans andra vandringsäventyr gick till Isleta, som är en halvö nära Las Palmas, men som för några hundra år sedan var en ö. På östra delen av Isleta finns ett industriområde, på mitten är det ett militärområde och den västliga delen är ett naturreservat. Det här bilden är från nordvästsidan, där vågorna trycks in i ett hål och vattenkaskader sprutar högt upp i luften.

Här är det stenigt och svårt att gå. Stigningen är brant när man ska gå upp till toppen. Växtligheten är sparsam i synnerhet nu i torkan. Det finns en del unika växter som är skyddade inom naturreservatet.

Det här är utsikten från en av de fyra topparna. Närmast på bilden syns Playa del Confital, som mest används av lokalbefolkning från Las Palmas. Turisterna går som bekant till Las Canteras.





Vandringen i närmiljö avslutades i byn Las Colorados på Isleta. På bilden fr. v. Lars, Klara, Pekka, Sebastian, Janne, Caroline, Thord, Sussie och Anders.

Det går sakta framåt med reparationerna efter rigghaveriet. Nu är skotbänken tillverkad och satt på plats. Storbommen, rodkicken och skotskenan är beställd från Seldéns i Göteborg och det lär ta ytterligare några veckor innan den kommer.



söndag 20 maj 2012

THE BOSS EN LA ISLA!

Bruce Springsteen bjöd på en historisk rockkonsert på El Estadio i Las Palmas.i tisdags kväll. Det är första gången den nu 62-årige rocklegenden är här. 30 000 åskådare hade samlats, som bl a fick höra klassiker som Born in the USA och Dansing in the dark. Här på bilden gör han ett besök bland den jublande publiken. Det blev ett minne för livet att få uppleva en världsstjärna live.

Här sjunger han en klassiker tillsammans med gitarristen Stevie van Zandt. och E Street Band. Vi hade lyckats ta oss långt fram genom folkmassan med hjälp av "plogmetoden". Vi blev därför angripna av ilskna åskådare, som tillkallade vakter. Men vi kunde avvärja incidenten med Sebastians hjälp, eftersom han kan spanska.

Så här såg det ut utanför El Estadio de Gran Canaria minuterna innan konserten började. I kaoset som rådde fick vi tag på två biljetter för 20 € per styck men vi var fyra,, så två lyckades komma in gratis. medan väskor och kassar visiterades, där man sökte efter ölburkar och spritflaskor som hamnade i stora högar utanför entréerna.

I samband med Europaturnén har Bruce Springsteen också givit ut en CD som heter Wracking Ball, som innehållar nyskrivna låtar. Han ska komma till Göteborg i juni. Eftersom jag inte kunde vara med på konserten på grund av jobb köpte jag CD:n i stället.

Veckans bergsvandring gick till Caldera De Bandama, en vulkankrater i närheten av byn Santa Brigida. Kratern är 200 m djup och kanten ligger på 570 m över havet. Den har fått sitt namn efter en holländsk köpman, som hette Van Dame, som odlade vindruvor i kratern på 1600-talet.

Växtligheten vid kratern består bl a av kaktusfikon (opuntia). Man kan äta dem färska. Om man skalar den rätt, så man får bort alla taggar, är den god. Den används också i drycker och godis och det sägs att den lindrar baksmälla. Men man får inte göra som jag i brådskan, som stoppade frukten i fickan och fick låret fullt av kaktustaggar.


Efter vandringen tog vi en paus i skuggan av ett träd på kanten av en golfbana. Den heter Real Club de Golfo de Las Palmas och är Kanarieöarnas äldsta golfbana, grundad på 1800-talet av en betydande och initiativrik engelsk koloni på ön.

Här pustar Lars och Lilleba ut på golfbanans gröna gräs. Det var en kort vandring,, men det var 40 grader varmt så det tog på krafterna..

Eftersom flera seglarkompisar åkt till Sverige över sommaren har antalet deltagare på fredagsträffen på Sailors Bar minskat, men några nya har tillkommit, så senaste fredagen var vi tolv. Chartersäsongen är över och man hör och ser inte längre så många svenska turister på Las Canteras.

Sulamit 2, som ägs av OSK-arna Ulf och Tove, är nu upptagen på Real Club Nautico för motorbyte. Varvet i Muelle Deportivo (marinan) är nedlagt sedan ett år tillbaka och travelliften är nedmonterad. Har man tur kan man kanske komma in på Real Club, som är motsvarigheten till KSSS.

söndag 13 maj 2012


MÅLET ROQUE NUBLE ÄR NÅTT

Nu har vi äntligen efter flera timmar på buss och 6 timmars vandring nått målet Roque Nuble, drygt 1813 meter över havet, en symbol för Gran Canaria. Det var jobbigt. Vi besteg berget från sydväst och tog oss ned på nordostsidan mot La Culata, där vi räknade med att ta bussen tillbaka, men sista bussen hade gått. Vi fick gå ytterligare en halv mil till och hann där med dagens sista buss med en halv minuts marginal. Annars hade vi fått övernatta i buschen.



När det var som varmast och vi var törstigast fann vi ett vattenhål längs en väg. Gissa om vi njöt! Här ser vi järngänget Anders, Sussi och Sebastian. Bakom kameran finns Pekka. Det var en mycket spartansk servering med katter och hundar och höns. Här fanns en liten, ilsken hund som skällde mycket. Den hette Rubalcaba, samma namn som ledaren för PSOE (det socialdemokratiska partiet i Spanien).


Från höjden såg vi, som på bilden, vulkanen Teide på Teneriffa i väst och Las Palmas i nordost och Maspalomas i syd. Det är en fantastisk natur med vackra pinjeskogar och små sjöar med grodor med fågelliknande läten.


I hamnen i Las Palmas kan man se kappseglingar med allmogebåtar, som kallas Vela Latina, varje veckoslut. I varje båt finns en besättning med åtta personer, varav minst två ska vara tungviktare för balansens skull. Det är strid på kniven och ett fasligt hojtande.

Ömbord på varje båt måste det finnas ett stort antal sandsäckar som ballast eftersom båten inte har någon köl. När man gippar flyttar man över sandsäckarna till lovart. Samtidigt flyttas även bommen och tungviktarna för balansens skull. I extrema fall kastas sandsäckarna över bord för att få mer fart.

Pä lördagskvällarna är det musik på stranden på Las Canteras. Det kallas Viva la playa (Levande strand) och är ett av stadens många kulturevangemang. Här ser vi gruppen Los Lola. Sångaren, som liknade Magnus Uggla, lockade publiken att både sjunga allsång och dansa. Han skulle passa bra på Allsång på Skansen.

Orkestrarna byter av varandra och det är alltid en överraskning vad det blir för musik. Det kan vara jazz, pop, hårdrock med mera. Här ser vi ett bluesband med sångaren Michael van Merwyk i spetsen. Det är helt underbart att stå i solen på stranden och dricka en jarra (sejdel) öl medan man lyssnar på god musik..

Gabinete Literario, en av de vackraste byggnaderna i Gamla stan i Las Palmas, har utställningar, konserter och restaurang. I Gamla stan pågår oftast någon form av evangemang, som t ex nu Tapas y Musica. Flertalet pubar bjuder på levande musik och tapas för 3 Euro.

fredag 4 maj 2012

CORONA EFTER HAVERIET 

Här ligger vi nu på ponton G i Las Palmas utan bom, segel, rodkick och skotbänk. Vi har varit i kontakt med försäkringsbolaget Alandia, som tillsammans med segel- och riggmakaren Alisios kommit överens om att skadorna ska repareras. Allt är demonterat och nya saker är beställda från Barcelona.

Under veckan i Arguineguin tog vi en långpromenad längs stranden till Puerto Anfi del Mar, som ligger mellan Arguineguin och Puerto Rico. Här hittade vi en marina som var fullbelagd för närvarande, men det kan ev. finnas platser för gästande båtar. Där finns också ett jättestort område med apartementos och vackra parker.

 I Arguineguin låg vi på svaj och var ensamma nästan hela tiden. Det funkade bra att ta sig i land med jollen, men det var lite rulligt ibland.


Vacker solnedgång hade vi också. Vi väntade på en håldag med lite eller ingen vind för att kunna ta oss tillbaka till Las Palmas med motor. Den perfekta dagen kom och det tog nio timmar. Autopiloten skötte styrningen och vi tog det lugnt.

Tillbaka i vardagen och morgonjoggingen i Parque Romano. Där pågick också ett så kallat solidaritetslopp för Downs Syndrom i samband med första maj med 800 deltagare som sprang från parken till Muelle Deportivo förbi vår ponton.

Valborgsmässofirandet blev oväntat och mycket trevligt. Några svenskar som bor i Ciudad de Jardin, Trädgårdsstaden, hade hyrt Engelska Kyrkan, och bjöd in oss till grillparty i kyrkans trädgård. Vi var ungefär hundra personer. Vi sjöng vårvisor, samma som vi brukar göra vid brasan i Österskär.

Till vardagen i Las Palmas hör vandring i bergen. Den här gången startade vi i Cruz de Tejeda och hade tänkt gå till byn Lanzarote, men i stället för att vänta på bussen fortsatte vi till Terror. Det blev en sträcka på 12 km, vilket kändes i tårna. Ginsten blommade gult längs stigarna. Här ser vi Sebastian, Anders och Sussi, ett trevligt gäng.

Vi hade regn tidigare i veckan en dag och en natt, vilket märktes uppe i bergen. Grönskan och blomningen var mycket intensiv. Det kändes  som svensk försommar.